Jag håller på att tappa mig själv. Bli vansinnig. Kontrollen över huvudet, mina tankar, försvinner. Speciellt när jag är lite trött som jag är nu. Samtidigt som jag har på ett litet sätt slängt en del av de alltför i långa loppet självdestruktiva tankarna kommer nu vidsträckta tankar, tankar som överspänner allt jag förut tänkt och milsvidder därtill. En överhängande känsla, stark, påtvingande. Jag kan spela blinkalillastjärna